You are my sweetest downfall

Har drabbats av någon före förlossningsdepression. Jag bara gråter, är irriterad och ledsen hela tiden. Fick ett bakslag imorse vilket resulterade i att jag suttit apatiskt i soffan och grinat i en timme. Jag har ingen ork kvar till något. Orkar inte svara på sms, särskilt inte smsen som lyder "har han kommit än?" eller "när kommer han?". För det första märker ni nog om han kommit, har lovat att smsa de flesta som frågar när han kommer. För det andra, hur i helvete ska jag kunna veta när han kommer? Skärp er, använd hjärnan tack. Ni som vill "gosa med bebis" kommer att få göra det, när jag tycker att det är okej. Jag kan lova att de första veckorna är inte att räkna med. Det är till att börja med jag, J och lilleman som ska gosa. Ni får tänka på att vi faktiskt inte känner honom och har ingen aning om vem han är eller hur han ser ut. Efter oss är det familjen som ska få träffa G. Vänner kommer sen, och det måste ni respektera. Får dåligt samvete för att jag inte vill släppa in vänner de första veckorna, så sluta tjata så kanske jag mår lite bättre. Inte så positivt inlägg idag, kanske kommer ett sen om jag orkar. Annars spenderas dagen i soffan/sängen som en bitter, irriterad, ledsen höggravid.

PS. Är i vecka 39 nu. Ds


She used to set the sails of a thousand ships

Har legat i soffan hela veckan, ingen ork, ingen lust, ingenting. Idag är första dagen jag än så länge inte velat börja gråta. Har dock redan blivit sjukt irriterad vilket är något nytt, har ett riktigt PMShumör. Något bra jag hittade igår är serien Blacklist. Finns bara sex avsnitt ute men väntar med spänning på nästa! 


The never ending story

Idag var jag hos barnmorskan för en rutinkoll. Allt såg bra ut och vi körde en kurva för att se hur sammandragningarna ter sig. Det var upp och ner med dem men såg bra ut. Dock har de inte gjort så jag öppnat mig något mer utan är kvar på fyra cm och med en liten del av tappen kvar. Hon gjorde någon form av hinnsvepning och pratade sedan med förlossningen. Jag har nämligen inte sovit de senaste nätterna, eller jag somnar runt tre-fyra och sover till åtta-nio. Överläkaren på förlossningen bestämde att jag skulle åka in och sova på förlossningen. Dels för att jag ska få sova (kan inte sova under dagarna heller), och dels för att min latensfas har varit så jäkla lång att de hoppas på att det sätter igång ordentligt om jag är utvilad. Nu väntar jag på att kvällspersonalen ska komma och vi ska diskutera vad jag ska få sova på (de ville ge morfin men det vill inte jag). Räknar med att åka hem imorgon igen. Och ja, jag uppdaterar om lilleman kikar ut.

Blodtryck: 120/70
SF-mått: 37 cm
Hjärtljud: mellan 120-160 
Total viktuppgång: plus 23 kg, tjohej

Hippt med magtröja, här i v 37


Stans envisaste unge

Nej ingen liten hos oss än. Värkarna kommer runt lunch på dagarna och håller i sig in på natten med ca 6-7 minuters mellanrum. I natt kunde jag sova ordentligt vilket var skönt, men samtidigt jobbigt för jag vill ju att värkarbetet ska starta på riktigt. Nu ska vi ut på samma runda som igår, 3-4 km. KOM IGEN NU G, KOM UT!

En jättemage 


Förlossning del två? Nehe..

Vi åkte in till förlossningen igår vid tolv då sammandragningarna kom med ca fyra minuters mellanrum. Att ligga ner och försöka sova då vad ju bara att glömma. Vi kommer in och kör en kurva och jag blir undersökt. Jag har öppnat mig fyra cm! Och barnmorskan retar tappen och pratat någon om en hinnsvepning. Vi blir kvar över natten och jag får dra på mig förlossningens snyggaste trosor (i nät typ, väldigt sköna) och nattsärk. De ger mig två citodon och en sömntablett så jag ska klara mig igenom natten. Jag känner nu att krafterna är lite bättre än för sex timmar sen. Hoppas på frukost och en ny bedömning om hur dagen blir. Förhoppningsvis håller vi i vår plutt innan dagen är slut! 

Anna (på två citodon och sömntablett): fnissar och går som ett fyllo. Jocke.... kan man frysa in pingviner? Vore ju gott att ha i drinkar!
Jocke (med för lite sömn): va? Ja okej
Anna: Ja alltså sånna salta pingviner, godiset 

Lätt med missuppfattningar här. Låg tydligen och fnissade som en liten flicka efter jag varit uppe på toa och skulle sova. (Kände mig så packad att OM det skulle vara någon annan på toaletten, skulle jag inte ha märkt det. Jättekul då, mer konstigt nu)

Update: vi blev hemskickade idag eftersom att värkarna slutade komma. Vi åkte till vår barnmorska hemma som kollade och hon sa att jag var fyra cm öppen och så både masserade och retade  tappen. Hon rekommenderade en promenad så vi har tagit en promenad på tre-fyra km. Nu har jag oregelbundna sammandragningar och konstant "mensvärk" (som gör ondare under sammandragningarna). Barnmorskan trodde inte det var långt borta nu eftersom jag gick från två till fyra cm bara igår. Jag har en jäkligt lång latensfas (ca tre veckor..) Och det är den vi väntar på ska gå över till the real deal nu. Fördelen med det här är att jag har gjort väldigt mycket att jobbet hemma. Bara hoppas att förlossningen går snabbare.

Morgonkurva

Förlossningsarbetet är igång!

I natt sov jag så himla bra, vaknade för att kissa ett par gånger men det är okej. Imorse kände jag rätt tydliga sammandragningar men som inte kom så tätt. Vid tvåtiden idag hade vi föräldrakurs och tänkte vi skulle käka lunch innan. Då började sammandragningarna komma med tio minuters mellanrum. Vi åkte upp tidigare till MVC och pratade med vår barnmorska som tyckte vi skulle ta en CTGkurva. Hon förklarade att man normalt ligger runt tio och vid en sammandragning mellan 20-50. Jag toppade på 90 (!) och med tio minuter emellan. Det gör inte så ont så vi går på vår föräldrakurs. I pausen pratar vi med barnmorskan igen som undersöker mig. Hon säger att tappen nästan är utplånad och att jag öppnat mig lite till, med andra ord är förlossningsarbetet igång! Jag åkte till mamma och tog ett bad (och käkade ananas). Nu har jag tagit två alvedon, en dusch och krupit ner i soffan. Timar sammandragningarna till fem minuter nu. Hoppas på att lilleman kommer inom 24 timmar!!

Update: vi ska åka in när de kommer mellan 3-4 minuters mellanrum (ca 6 min nu), eller när det blir outhärdligt att vara hemma vilket det börjar bli nu (23.15).. Äter macka och dricker juice, sitter på min pilatesboll och ska snart ta en dusch. Sova gick INTE :(




And I told you to be patient and I told you to be fine

Min mage har fått en snygg form senaste dagarna. Den är lika tung som den ser ut att vara! Prövar nu zonterapi för att få igång förlossningen, kan ju inte skada att massera fötterna lite.




Såhär mitt inne i v 37

Nu tycker jag det är dags för lilleman att komma, längtar så mycket att jag snart spricker (magen med för den delen). Igår tog jag mig runt på en tre km runda för att sedan slockna 1,5 timme i soffan. Idag har jag dammsugit, städat toaletten och gått en snabb promenad på en kvart. Var dock tvungen att att gå hem då jag fick så ont i magen (men tyvärr inte pga värkar). Sitter nu med min tredje kopp hallonbladste och har sovit en timme och sitter och pluggar lite. Idag har jag även gjort lite matlådor som jag fryst in till efter förlossningen. Det är ett himla tryck neråt i magen och jag har sammandragningar, men inte mycket mer än så. Börjar tro att han flyttat in på heltid, äter därför nu upp godiset som jag packat i BBväskan.

Plugg, julmust & hallonbladste



Föddes en lördag, mamma kalla mig för discotjej, så på en lördag, ja då vet du var du hittar mig

Det här med sömn när man är höggravid är inte lätt. I natt lyckades jag sova hyfsat. Tog ett tag innan jag somnade och vakande ca fem gånger istället för tio för sätt springa upp på toa. Sov till halv tio och har precis lagat mig havregrynsgröt med russin, torkade plommon och krossade linfrön (här ska vi få fart på magen efter alla järntabletter). Blir även dagens första kopp hallonbladste, vilket smakar helt okej kallt/ljummet med lite honung i. 

Igår var jag som sagt hos barnmorskan. Det visar sig att jag har räknat fel hela graviditeten och igår trodde jag att jag var i v. 35+4 men var visst i 35+5. Låter kanske fjantigt, men en dag betyder rätt mycket. Det betyder även att jag går in i v. 37 (36+0) på lördag och inte söndag. Vilket låter rimligt med tanke på att jag är beräknad att föda en lördag. Jag har alltså gått 90% av graviditeten idag!! 

(Vill även be om ursäkt för en rätt kass blogg just nu utan bilder, kameran är nerpackad i BB-väskan. Vill inte riskera att glömma den!)


Fick dock ställa in den här appen att jag är beräknad den 15/11 för att få det att stämma. Alla andra appar visar dock rätt.

I mustache you a question!

Igår var vi på första föräldragruppsmötet. Varken jag eller Jocke kände oss hemma men kommer att ge gruppen en gång då vi kommer att prata förlossning nästa gång. Idag var vi på en extrakoll hos barnmorskan då lilleman vill ut tidigare. Allt såg bra ut och han har fixerat sig!! Äntligen! Nu är vi redo för lille G.
Fin artwork

Love likes to hold on

Jag har funderat lite över det här med hur det ser ut i min mage just nu, med alla organ. Jag har en bebis i magen istället för tarmar. Jag hittade de här två bilderna. Konstigt att man har ont i magen, inte kan äta så mycket, måste kissa hela tiden osv? Nä inte direkt. Tycker det är dags för lilleman att komma ut nu. Har börjar dricka hallonbladste som ska "lindra värkarna", vi får väl se.. Smakar hur som helst inte så gott!



Vecka 36 (imorgon egentligen)

Barnet

Om du väntar ditt första barn ligger det troligtvis i rätt position nu, uppochned. Tycker du att bebisen rör sig något annorlunda jämfört med tidigare? Det kan bero på att det är trångt därinne, men är du minsta orolig prata med din barnmorska. Nu ökar fostervattnets mängd inte mer utan det minskar snarare eftersom din kropp absorberar en del av det. Hjärnan är färdigväxt. En del psykologer säger att barnet redan nu är medveten om sitt "jag" eftersom det kan svara på saker med till exempel sparkar.

Vikt 2 800 gram

 

Mamma

Din livmoder är 32-35 centimeter. Din mage kan börja sjunka ner lite och det blir lättare att andas, men det kan fortfarande vara svårt att hitta en bekväm sovställning. Många gravida upplever att de behöver kissa ännu oftare än tidigare. Det beror på att livmodern trycker på urinblåsan. Nu kanske din vikt stannar till förlossningen. Kolostrum eller råmjölk kan läcka ur dina bröst fast bebisen ännu inte är född. Försök att äta nyttigt och varierat. Barnet får all sin näring i från dig. Tankarna rör sig säkert mer och mer kring barnet. Kanske känner du oro inför förlossningen. Men en dag finner du att längtan efter att träffa barnet har tagit överhanden och att eventuell rädsla har bytts ut mot längtan efter förlossningen.

 

Egna ord

Nu ska jag spy galla. Jag är så jävla less på det här. Jag kan inte böja mig ner (sätta på mig skor, strumpor etc.). Sitter jag ned är det en mage i vägen så jag kan inte skjuta in stolen ordentligt (resluterar i att halva tallriken med mat hamnar på magen/brösten). Jag börjar grina av precis allting (någon har ätit min mat/godis, inga tröjor är snygga, det är för varmt, George åker ur idol, jag glömmer något någonstans osv.). Jag kan inte sova ordentligt pga. sammandragningar, det är i princip omöjligt att vända sig om när man har en jättemage, foglossning etc. Jag är blek (det är okej) men bristningarna syns så jäkla mycket och just nu känns det som de kommer vara där för alltid.. Tycker det är dags för min lille herr där inne att titta ut snart.

 

 
 
 

Oh my little bird what have you done? Fell in love with Mr. Setting Sun

Jag är stammis på förlossningen redan nu. I söndags kväll åkte vi in igen pga att jag har haft sammandragningar var tionde minut i ett dygn ungefär. När vi kom in mätte de hjärtljud och kollade mina sammandragningar, jag har legat på runt 20 på ua och var nu uppe i runt 40 vid en sammandragning. Jag fick en dos bricanyl och de ville ha kvar mig över natten för att ha koll. Måndag morgon var värkarna uppe i 60-70 och jag fick en undersökning för att se om jag ska åka hem eller inte. När jag åkte hem i onsdags var min cervix 26 mm (den ska bort helt, då öppnar man sig och allt är igång) och nu var den nere på 12 mm. Det betyder att mitt förlossningsarbete är igång. Jag är redan öppen 2,5 cm och har "bara" 7,5 cm kvar. Dock hade jag inte öppnat mig något mer sedan i onsdags, och det är bra. Jag fick där välja om jag skulle åka hem eller inte, eftersom lilleman kan komma när som helst. Jag valde att åka hem för att kunna slappna av lite mer. Läkaren sa att jag lika gärna kunde vara tillbaka innan kvällen, men jag åker hellre fram och tillbaka än hänga på ett sjukhus. Jag somnade klockan åtta på kvällen när vi kommit hem och vaknade 14 timmar senare.

Idag har vi varit hos barnmorskan och eftersom att lilleman har bråttom ut fick vi all information om förlossning, smärtstillande etc. redan idag (brukar ske i v 37). Jag har även halvt gett upp det här med att ta det lugnt och inte göra något eftersom det uppenbarligen inte spelar någon roll, han vill ut! Så efter barnmorskan lunchade jag med Sara och så har jag städat hela min lägenhet. Så nu är det rent och fint tills han kommer. 

Varken vi eller någon annan vet när han kommer titta ut. Vi vet att det definitivt kommer att bli en tidig bebis och att min cervix är väldigt kort just nu. Jag har en svag känsla av att han kommer innan veckan är slut, Jocke tror på att han kommer nästa vecka. Det är heller inte säkert att vi hamnar på neo nu eftersom han är så pass stor. Han väger över 2,5 kg, lilla tjockisen. Jag är en tickande bomb just nu, mycket spännande!

SF-mått: 33
Viktökning: 16,5 kg
Blodtryck: 120/70
Hjärtljud: 140

En färsk bild på magen nu i v 35

Hemma från sjukhuset

I natt lyckades jag sova hela nio timmar. Dock drog det och stretade i magen men inget som var farligt. Imorse gjordes ett CTG och det syndes inga värkar och lillemans hjärtljud är fina. Jag fick sedan göra ett ultraljud till för att se om jag öppnat mig något mer. Jag är fortfarande öppen 2,5 cm och inte "mer" så vi fick åka hem. Jag får dock inte ens gå ett varv runt huset, utan max till köket och tillbaka till soffan/sängen. Nu är det alltså bara att ta det lugnt tills G bestämmer sig för att titta ut, vilket kan vara allt från ikväll till november, ingen vet. Troligtvis kommer han att komma innan beräknat datum (16/11) och delmålet är nu först v 34+0 (söndag) och sen tar vi en vecka i taget, eller dagar till och med.
 
 

1 oktober 2013

Här händer det inte mycket.. Jag kommer inte bli undersökt idag, men troligtvis imorgon för att se om jag får åka hem och vila istället. Jag får inte göra något ansträngande, vilket inkluderar promenader. Utan det är sängliggandes som gäller. Idag spenderar jag dagen med att studera till tentan som jag har fått permission att åka och skriva. Det är självklart under förutsättning att inget händer innan.

Dagar kvar till beräknad förlossning: 46 dagar
Jag är i vecka: 34 (33+2)
Lilleman bör hålla sig inne tills vecka: 38 (37+0)
Antal dagar dit: 21

Uppdatering

Nu har jag fått andra dosen kortison och mer antibiotika (om jag skulle ha en urinvägsinfektion). Planen härifrån är: vänta. Har jag slutat öppna mig och sammandragningarna slutar får jag åka hem, men oavsett blir det inte förän om ett par dagar. Så jag installerar mig här. Försöker plugga till tentan på fredag, om det nu blir någon för min del. Mest läser jag skvallertidningar och spelar angry birds..

Idag var vi även uppe på neo dit prematurfödda bebisar hamnar. Barnmorskan där uppe förklarade vad de gör där, hur det fungerar osv. Än så länge vet vi ju ingenting om när han tänker titta ut eller vilken vård han behöver etc. Jocke är lugn för han vet att vi inte kan påverka eller planera. Jag å andra sidan vill planera allt och veta allt, något jag får jobba på att inte kunna här. Hur som helst mår vi bra allihopa och än så länge har herrn där inne kikat ut.


Såhär kul har vi det här

Today is the greatest day I've ever known

Igår vakande jag med en blödning och fick panik. Ringde Jocke, ringde mamma, mamma ringde förlossningen och vi åkte in då J var på jobbet (typ 8 mil bort). Vi mätte lillemans hjärtljud som såg bra ut. Jag fick mensvärkliknande känslor (sammandragningar) med jämna mellanrum. Läkaren kom in och jag fick göra en undersökning. Det visade sig att jag har öppnat mig två cm. Jag fick där ett eget rum och en säng där jag skulle ligga när jag fick bricanyl. Fick endast resa mig för att gå på toa. Bricanyl ska hjälpa livmodern att slappna av så att sammandragningarna inte kommer. Dock hjälpte det inte så fick göra en ny koll.

Denna gång hade lillemans huvud åkt ner ytterligare en bit och jag hade öppnat mig mer. Jag fick en till dos bricalyn och efter 1,5 timme kom vi fram till att den inte heller hjälper. Läkaren ger mig kortison för att påskynda mognaden av lillemans lungor, jag kommer även få det idag. Nu kommer läkaren inte göra något för att stoppa förlossningen, ingen mer stopmedicin. Vi har fått information om neo-avdelningen där förtidigt födda barnår ligga i ett par veckor innan allt fungerar som det ska. 

Nu väntar jag på att J ska komma med frukost, att morgonpersonalen ska komma och att vi ska göra en plan inför dagen. Jocke kom hit igår och försöker uppmuntra mig som börjar grinar vid tanken på att få G redan nu. Annars spelar han mest angry birds och lyssnar på Smashing Pumpkins, sånt man får göra här på förlossningen.

I grund och botten är vi okej, allihopa, en är lite mer hormoninstabil än de andra bara. Men det är tur att jag har mina två starka pojkar. 

UPPDATERING 11.45:
Jag har inte öppnat mig något mer, ultraljudet visar att lilleman är okej och att han väger 2350g. Vi avvaktar under dagen för att se vad som händer. Ikväll kommer jag att få en till kortison för att påskynda lungorna. Sätter förlossningen igång efter det görs det inget för att stoppa den. Däremot kommer den försöka stoppas innan kortisonet är taget.


Look inside, look inside your tiny mind, then look a bit harder, cause we're so uninspired, so sick and tired, of all the hatred you harbour

Idag var det dags för barnmorskan. Från och med idag kommer vi att gå dit varannan vecka. Lilleman hade inte fixerat sig men ligger och trycker med huvudet nedåt och har sjunkit ner, därför har jag lättare att andas osv.
 
Blodtryck: 112/69
Viktuppgång: totalt 16 kg nu
Hjärtslag på G: 138
SF-mått: har gått från den översta prickiga linjen till den raka i mitten på SF-linjen, så skulle gissa på ca 31 cm (sist 28 i v 28)
 
Den 16 oktober börjar föräldragrupperna. Som det ser ut nu hamnar jag med "unga mammor" och BF är allt från november till januari. Jag gillar det inte, utan vill vara med dem med BF i november/december och inte de unga. Dels för att jag inte kan förlika mig med de här tjejerna och dels för att Jocke ska slippa (men mest för min egen skull).
 
 

And the wolfs they are singing that sweet but haunted song

Idag har jag VANLIGA jeans på mig! De ni! Har gått runt i mamma-jeans sen vecka 12 ungefär. Hittade dock ett par jeans som var för stora innan jag blev gravid och prövade dem. De är självklart uppknäppta, men ändå, vanliga jeans! Älskar för övrigt att det är höst nu, kan klä mig i tjocka tröjor och halsdukar, mysigt. 
 
 

Don't you ever say I just walked away, I will always want you, I can't live a lie, running for my life

Jag tycker fortfarande att magen känns lägre än tidigare, lillemans buffar är lägre och jag kan andas när jag sitter ner (vilket var svårt förut). Förut kändes det som brösten mer eller mindre låg på magen, nu är det ett mellanrum mellan mage och bröst. Jag ska till barnmorskan på tisdag, så får se vad hon säger!
 
Magen innan jag tyckte den "trilla ner" och sen när den "trillat ner".
 När magen är "nere" (tröjan satt väl sådär snyggt här)

Tidigare inlägg Nyare inlägg