Cause nothing I know can break us down

Ibland kan det kännas sjukt jävla jobbigt att ha barn. Ingen sömn, massa skrik utan att riktigt veta varför barnet skriker, skitiga kläder på en själv och på barn, extremt skitigt köksgolv, klet på möbler, kläder och leksaker överallt osv. Även om jag bara har Gusten varannan vecka ledsnar jag också. Efter en vecka med barn vill jag inget annat än sova ut, dammsuga golvet EN gång i veckan (inte sju), duscha ostört, kissa ostört osv. Sen tar det ca tre timmar efter att Jocke hämtat G så saknar jag honom som en tok igen. Jag tror alla som inte har barn ser ett stökigt hem när de kommer hit, en trött mamma och brist på egentid, men det där är en bara en bråkdel. Att ha barn är faktiskt fantastiskt! Varför? Här är några anledningar:
 
1. Man har alltid en kompis, alltid något att göra och får vara ett barn igen. Här hemma leker vi med dinosaurier (nya favoriten), målar målarbok och myser i Gustens tält.
 
2. Gosstuden på morgonen och kvällen är oslagbar. En pyjamasklädd liten som säger mamma och vill ligga i knät och klappar en på kinden - finns inget bättre.
 
3. När man hämtar på dagis och han kommer springandes mot mig och ropar "MIN MAMMA!". Bästa!
 
4. Man får en bra dygnsrytm, somna 21-22 och upp 6-7. Äta frukost 7-8, lunch vid 11, mellanmål och sen middag vid 17, skitbra.
 
5. Man tänker och analyserar mindre - varför? Det finns ingen tid för sånt när man ska ha iväg ett barn till förskolan kl. 8, särskilt inte när det är  -15 grader ute och det krävs 45 lager kläder på både barn och mamma.
 
Ungefär såhär känns det :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback